Allt efter som livet går så samlar man på sej både bra och dåliga livserfarenheter....

Man packar med sej ALLT i sin ryggsäck! Till slut blir den så tung att bära så man går på knäna nästan.

Min syster sa en gång: Är ryggsäcken för full får man packa om den och bara ta med sej det nödvändigaste...det man behöver. Då blir den ju genast lättare att bära.

Men varför är det lättare att packa med sej dom tyngsta grejerna istället för tvärtom.  Min ryggsäck är alldeles för hårt packad nu känner jag. Fr o m i dag så ska jag lyda min systers råd och packa om. Bara ta det jag behöver på min väg genom resten av mitt liv. Det ryms liksom inte mera där.

Jag har redan börjat sortera ur en del av det tunga som inte behövs. Dom saker som gör att man inte tänker klart alla gånger och gör saker utan att tänka på följderna. Det var nån ikväll som gjorde att jag måste tömma den på negativa saker.

Annars är risken att jag tappar nånting bra som jag gärna vill ha min ryggsäck....

Nä, nu ska här städas och vågskålen med braiga saker ska vara dubbelt än det dåliga.

Vad är det med mina händer?? Det sticker och dom domnar av ibland. Vissa gånger får jag inte upp ett skruvlock ens.... När fingrarna kommer i vissa "lägen" så ömmar det.

 Inte så att det gör ont.  Min dotter har samma...och min mamma hade det också.  Om min mormor hade det kan jag inte påminna mej, men tydligen hade min mormormors svår reumatism. Kan det vara nåt sånt tro?

Varför ska jag va så förbannat rädd tandläkarn??? Jag blir så arg på mej själv, när jag vet att jag MÅSTE gå, men inte pallar....

Man kan ju undra vad som hänt när man är så rädd!! Fast i och för sej så har jag ju en del nojor så.... hehe

JAG VÅGAR HELT ENKELT INTE!!

Men snart har det kommit till den gräns att jag måste gå. Då går jag dit med tårar som rinner nerför kinderna. Sån värk har jag då...... För så finns det ingen återvändo...

Samma sak i fjol. När jag äntligen tog mod till mej och gick till folktandvården så fick jag ingen hjälp, för jag kunde inte betala på studs. Skulle vänta i en månad. Men så länge som jag hade gått med den tanden så stod jag inte ut. Jag hade både feber och värk.

Ringde till Hasse på Centrumplan och fick komma samtidigt som jag blev lovad en avbetalning.

Tyvärr hade jag gått så långt med den tanden att jag tappade känseln i ansiktshalvan ner till under hakan. Det hade blivit nåt med nerverna i ansiktet... Fick äta 2 penicillinkurer efter varann för inflammationen. Tandläkarn sa att om jag har tur så får jag tillbaka känseln! What?? Om jag har tur!  Som tur var så fick jag tillbaka den efter ett tag utom på en fläck i mungipan. Men det är inget jag lider av...att jag dreglar eller så.... hahahaha

När det nu blev så här ifjol, med känselbortfall och allt...och ändå går man inte den här gången heller i tid. Man borde ha lärt sej va? Mmm visst det tycker man ju....   Men det är ju inte detta det handlar om, att man inte lärt sej....

Jag undrar om det är nån som förstår huuur rädd man kan va för tandläkarn??? 

I dag har jag dessutom feber.....

En dag med herr Ipren som kompis.... Han har varit snäll och tagit hand om min tand och feber hela dan. Så snäll han är.... Jag känner mej ganska bra ändå nu så jag ska jobba i morgon. Får komma ihåg Ipren innan jag går till sängs i alla fall, så tanden håller sej i schack under natten.

När jag får råd ska jag uppsöka tandläkare, men just nu funkar det inte...

Niklas har åkt till Häggen idag. Som han älskar detta ställe! Han hinner knappt säga "hej då" utan springer bara rätt in till gungan som hänger i taket. Men så kommer han på sej själv, kommer tillbaka och kramar och pussar hej då. Tillbaka till gungan igen.....

Ska nog slötitta på filmen en stund innan det är dags för att nanna.

Min tand som luktar snusk har gjort sej riktigt påmind i kväll! Den har verkligen talat om på alla sätt och vis att den finns genom att bulta, värka och ila så man nästan dreglar av smärta...  Räddningen för stunden är att stoppa i sej värktabletter som godis! Tyvärr håller det ju inte i sej så länge som man kunde önska.

Är det bara en rotfyllning som gäller eller ska jag helt sonika ta bort eländet. Har ju redan tagit en tand på andra sidan för bra precis ett år sen. Hur länge dröjer det då innan man är tandlös...?? Huuga vilken tanke!

Hm...ska fundera hur jag ska göra. Nåt är det ju i alla fall...

Så trist allt är!! Så oerhört trist när människor beter sej som....jag vet inte vad....

Säger en sak men menar en annan....

Påklistrade leenden.....

Låtsas...

Undrar hur lång tid det tar innan man slutar att vara bitter och besviken och sårad...?

 ************   

Ett fotbad är ju alltid skönt. 

 Niklas fixade sitt eget fotbad idag...

Mina ungar har varit så att dom kan somna precis vart som helst. Precis som mamma....     Jag kan somna i värsta oljudet också....

Lite kort har det ju blivit på sovande barn:

Alexander:

Niklas:

Och när dom sovit tillsammans: