Mina tankar går just nu till en familj som kämpar för sin lilla dotter liv. Som kommit till världen alldeles för tidigt. Jag läser hennes blogg och blir så berörd av deras kamp. Tårarna rinner och kan känna deras känsla åt maktlöshet. Hur dom slits mellan hopp och förtvivlan. Den lilla tjejen som kämpar i sin varma kuvös som ska fungera som livmoder den närmsta tiden. Den tjejende att vara en kämpe hela livet sen. Hon kommer att klara ALLT!! Mina tankar finns hos dom....Mina tankar går också tillbaka 8 år i tiden. När jag väntade mitt fjärde barn som också skulle bli den sista i syskonskaran. närtliga var i vecka 22+3 fick vi reda på att vår som skulle födas med Downs Syndrom. Vi fick förfrågan hur vi skulle göra. Mm vi skulle göra en abort eller ha det kvar. Helt sjukt! Men läkaren höll med mej. Tyvärr måste föräldrar upplysas om detta. Vi behöll honom naturligtvis. Det ena barnet kämpar för sitt liv...när ett annat kan aborteras i nästan samma "ålder". Var går gränsen mellan liv och död kan man ju undra?? KÄMPA på för er lilla tjej!!Tänker på er...

Här har vi snörvlat ikapp i veckan. Barnen har haft höstlov den här veckan och tyvärr har Niklas varit jätteförkyld hela veckan. Så typiskt! Alexander har klarat sej hyfsat. Lite snorig men inte sjuk. Både jag och Niklas har legat i feber. Usch! På söndag ska vi nog få till nåt litet kalas för Niklas. Han fyllde 8 år igår men hade inte orkat med nå lek och stoj. Så vi får ta det på söndag istället. Om jag inte minns helt fel så tror jag att han var sjuk ifjol också när han fyllde år. Annars tycker jag att han har klarat sej bra från "sjukor" sista tiden. Vi var förkylda båda två för sex veckor sen men före det tror jag det var ett tag sen. Ska sätta mej och läsa Barbapapa för Niklas en stund. Det är hans nya favvo. :)