****************************************

Nu har lilleman varit sjuk hela veckan. Tyckte att han var ganska pigg igår....men nej då. I morse var det nån som kräktes ner min säng, kuddar, mattan.....

 Han försöker ändå ta sej till toan själv. när vi sprungit 5 gånger fram o tillbaka vägrade han gå tillbaka till sången. Han la sej på golvet och där somnade han! Stackarn, heeelt slut är han...förmodligern för att han fått feber igedn. Nu ska jag bara få i honom nåt att dricka, så han inte torkar ut också. Det har jag haft barn som gjort tidigare och det är ganska läskigt hur fort det kan gå.

Nu ska jag pyssla om lillemannen....

*******************************************

****************************************

**********

****************************************

Tänk att de aldrig går över...detta med min käke. Har nog en aning om att de kan komma från mina tänder. Har gått en bit ur en tand i underkäken och en av kindtänderna i överkäken ömmar rejält om man kommer åt den. Suck! Hittade en penicillinkur i skåpet hemma så jag har börjat med den så får jag se om det blir bättre. Förhoppningsvis.......

Niklas är fortfarande hemma. Hans lilla plutmage har blivit alldeles platt. Idag köpte vi pizza, dels för att han skulle äta (han älskar pizza) och dels för att jag själv legat idag. Huvudvääääärk och ont i halsen och feber. Om febern beror på att jag håller på att bli förkyld eller om det beror på en ev infektion i käken har jag ingen aaaaaning om. Men that´s the way....and i don´t like it...

Niklas blir nog hemma i morogn också, så han får bli riktigt frisk.

*******************************************

**********

*******************************************

**************************************************
*******

**************************************************
*******

Bränner som eld i min näsa idag...tung i skallen och svider i ögonen... hm.... Hoppas INTE att det är nå skit på g nu. Som om det inte räckte med tanden...

Niklas har nog åkt på nåt han också. Kände redan i går när han kom att han var varm. var in till honom i går innan jag la mej och de bara väste när han andades. Så han får vila idag och hoppas att det är bättre i morgon.

Ska dricka mitt kaffe och prata lite med Alexander medan han fikar framför TV:n. Han är också ett fan av "Vakna med the voice!

**************************************************
********

**************************************************
********

*******************************************

*******************************************

Neeej!!!! Säg inte det! Inte igen!!!

Har ju haft ont i käken en tid nu. Närmare bestämt inne på tredje veckan... Jag har upptäckt att en av mina kindtänder ömmar när jag knackar på den. En ny inflammation?? Skulle inte förvåna mej ett dugg.

I somras hade jag ju en på högra sidan som spred sej upp till pannan. Så det slutade med att jag tappade känseln i ena ansiktshalvan. Fick som tur tillbaka känseln förutom lite i mungipan då. Men de kan jag leva med. Det är ju inte så allvarligt att kaffet rinner ut i alla fall.    hahaha

Mina barn har kommit ikväll. Sååå skönt! Nu har man härlig vecka framför sej igen.

Nu blire TV en stund....va nu den kan ha att bjuda på?

*****************************************

*****************************************

TRO är att förlita sej på något man inte kan bevisa....

Har jobbat i kväll! Va jag trivs!!!! Dom ä så goa´. Nåt som man inte trivs med:

ALLA ni som inte tycker om min blogg...

Ni behöver faktiskt inte gå in o läsa.

Vem har bett er?

Låt bli o va så nyfiken då!

Mina tankar går idag till mina älskade Anitha som gick bort för drygt sju år sen...

Jag har ett vykort som Anitha skickade till mej 26 juni 2002 som jag sparat och som kommer fram med jämna mellanrum.

Läser och minns.....

Bilden på framsidan av kortet föreställer en jättejättestor nalle som en liten flicka håller om. Båda har blomsterkrans på huvudet. Dom sitter på en parkbänk i högsommargrönska.

Så föreställer jag mej nu Anitha i sin himmel: Sittandes på en bänk med alla sina teddybjörnar som hon hade en förkärlek till. Med krans i håret...och blickar ner på oss...

Texten bredvid bilden lyder så här:

Tack för att du finns...

Jag är så tacksam för

att jag fått möta dej.

För att du är speciell

och värdefull för mej.

Det som gör dej unuk

finns i ditt sätt att vara,

och din styrka och ditt mod

och allt som du kan klara.

Den kärlek som du ger

i omtanken om andra

ger lärdom om hur vi

ska vara mot varandra.

Du är en sån person

man lätt kan hålla kär.

Så tack för att du finns

just sådan som du är.

När det känns tungt och motigt, kan jag läsa dessa rader och känna Anithas trygga stöd...från sin himmel...